Hej,

Jag är en blyg kille . Så jag inte få mycket uppmarksamhet från tjejer. men jag är inte en bitter person. men men....

Jag tror at finns många tjejer är attraherad till makten och kanske lite farlighet. det ha inget att göra med din själfkänsla. det är den typ some du är attraherad till. men det menar inte att du kan inte hitta en rätt person som kan samla alla goda egenskaper. Kankse du kan untvekla känslor för en vanlig kille som , när du lära känna honom .., du kan se att hand är vild och roligt också?

Lycka till!

Det är väl ofta så att man frågar efter det man känner igen - vill få bekräftelse på att man "har rätt" vad nu än månnne vara. I ditt fall är det väl så att du tror att du inte är värd bättre - du vill få bekräftelse på att du ej kan komma i första hand, vilket du verkar få gång på gång.......

Tror inte du vet vad en psykopat är. Inget du skriver om indikerar psykopati. Sedan är man enligt dig tydligen också "fanatiker" om man gillar fotboll eller är musiker...

Svaret på din fråga är att du får en kick av att jaga, av utmaningen. En del män är lika dana, men personligen tycker jag att de egenskaper du beskriver (som också finns hos vissa kvinnor), som du dras till är avtändande och jag tappar intresset.

Är du psykiskt sjuk, störd eller bara barnslig och naiv?

http://www.psykopat.se/kannetecken-pa-en-psykopat.php

Du faller för fel killar, ja, och nedvärderar dig själv men vem är psykopat? Jag ligger nu i vårdnadstvist med min fd som är psykopat. Och en psykopat är otäck, det är inget att skämta om eller ta till som ord lite så där när man känner för det. Fotbollskillar, musiker är väl inte automatiskt psykopater??

Gå i terapi och jobba med din självkänsla. Bestäm dig för att vara värd bättre killar och bestäm dig för att ge f*n i din fd! Lockas du av det "farliga" så finns det faktiskt väldigt fina musiker också! Annars får du väl se till att dejta normala killar och ge dem en chans. Tror allt sitter i ditt huvud. Lycka till

Nej, det är klart att man inte är psykopat för att man är fotbollsfanatiker. Saken är ändå att jag faktiskt råkat ut för vad jag kallar psykopater. Sådana som är benägna att ljuga helt oförklarligt, även ordentligt osympatiska människor med helt avsaknad av inlevelseförmåga. Har haft fem förhållanden, alla årslånga. Superbra killar som visat sig ha någon skum sida. En med Asperger och en med ADHD och en ravekille som åt svampar och haschade, o s v... Så är det alltid för mig. Jag är absolut inte någon med taskig självkänsla. Saken är snarare att dessa typer verkar dras till mig på samma sätt som jag dras till dem, och jag försöker "förstå" och "förklara" mig på dem. Skenet kan bedra, det kan jag lova!

väl till det som är lite "galet". En del får kickar av att vara med personer som går utanför ramarna, sådana som sticker ut. Troligtvis blir du själv lite mer "spännande" inför dig själv genom att vara med en sådana här män som är fixerade vid enstaka intressen.

Sedan har du väl en lite självutplånande sida där du egentligen väljer män som inte visar att de vill ha dig med något större intresse. Du vill jaga och vinna. Du väljer omöjliga män med förhoppning att de till slut ändå skall välja dig framför deras andra fixeringar och hobbys. Du drömmer om att det är du som står på prispallen som nummer 1!

För att förändra dig och dina val av män så måste du ta ett beslut och identifiera vem du själv är först.

Och det är ju intressant att du själv blir fixerad vid dessa män och kallar dig själv stalker...Har du själv liknande personlighet som de män du beskriver, d v s känslomässiga fixeringar ??????

En kvinna vill ha man med kraft. Någon som riktigt kan knulla henne. Detta ser hon som ett bevis för bra gener. Trots att psykopati klassas som dåliga gener nuförtiden ligger det medfött hos kvinnor att tända på män som har förmågan att befrukta många kvinnor. Psykopater har just den här förmågan med hjälp av sin charm och list eller om det inte går, genom våld. Våldtäktsmän som inte behöver använda våld är vad kvinnor vill ha.

Du har nog helt rätt Mimmi. Jag har en självutplånande sida, det inser jag med. Jagar det som är svårt att få och vill omvända dem och hamna på prispall nr 1, exakt som du beskriver. Måste verkligen försöka sluta med denna fixering. Och "stalker" nåja, det är kanske att ta i, men jag blir smått besatt av den här typen av killar - de som är omöjliga att fånga och alltid går sin egen väg. Mackan - det lät lite väl grovt med att tjejer söker förklädda våldtäktsmän. Jag är inte ute efter någon som kan "knulla" som du så fint skrev. Jag är mer ute efter att få någon av dessa "knullkillar" du beskriver, att omvändas och mjukna... jösses... Nej, passion vill jag ha, så enkelt är det. Höga berg och djupa dalar, men ack så jobbigt och så det tär... Måste förändra mig själv.

Jag var/är precis som du fast jag vill inte kalla dem psykopater utan istället "farliga"! Bekräftelsebehov, stolthet att få en sån´man, den totala uppskattningen i början! Träffade sen en man som va´helt motsatt och gav honom en chans. Blev kär och förlovade mig med honom. Vi fick en underbar kille som nu är 10 år. Det var en bra tid men tyvärr höll det inte. Är tillbaka på "banan" med träffar med dessa "farliga" män! Till skillnad för ca 15 år sen har jag nu mer distans och inser att det ska va´på lika villkor och njuter fullkomligt av mitt liv! Lycka till och kom ihåg att det krävs ett jätte jobb med dig själv för att kunna förändra dig. Det är bara du som styr dina egna tankar!

Dangerous: är det inte lite halv-maniskt att leva så som du gör? Att leva med hel- och halvknäppa killar och vistas i en "låtsasvärld" för ett tag.

Du är ju inte själv utan du har ju ett barn också, är det lika roligt för honom?

Någon sa en gång att man är ett genomsnitt av de 10 personer man umgås mest med. När jag hörde det och tittade mig omkring så anade jag att jag var inne på fel väg. Varför väljer man män som bekräftar det jag förmodligen visar honom dvs att jag inte älskar mig själv. Du är en spegelbild av hur andra behandlar dig. Vilket i det här fallet skulle kunna tolkas som om du väljer män som inte visar något större intresse av dig, och hur ser du då på dig själv? Att springa efter för att få bekräftelse tyder rätt klart på att du vill synas men inte känner att du får den uppmärksamheten. Man kan inte tvinga någon att älska en och man kan inte pådyvla någon annan ens känslor. Man kan tänka att man har bra självkänsla för att man tycker man är värd bättre, men då är frågan hur visar du det? Hade du haft en bra självkänsla hade du bett vederbörande dra dit pepparn växer och stark gått därifrån utan bekräftelsebehov eftersom du då inte hade behövt någon annan som talade om det för dig. Det hade du i sådana fall vetat ändå. Så ställ dig själv några frågor. Vad vill du ha ut av en relation? Vad vill du att din man ska ha för egenskaper? Hur reagerar du då en man visar dig kärlek? Tycker du han är mesig och larvig? Hur skulle du i så fall vilja att han visade dig kärlek? Precis vad är det du tänder på hos dessa "män" som inte har förmågan att visa dig känslor. Självupptagna män som bara använder dig ett tag för att sedan gå vidare tills dom hittar någon kvinna som plötsligt har råg i ryggen och sätter gränser. Då blir det annat ljud i källan. Alla behöver gränser för att kunna behålla sin integritet och sitt egenvärde. Jag känner starkt igen mig i din beskrivning förutom jagandet efteråt. Men nu har jag äntligen funnit mannen i mitt liv genom att lära mig av mina misstag. Önskar dig lycka till i ditt letande.

Älskar dig!

Vaddå kvinnor vill ha... Snacka skit alltså.

Ja solstrålen skriver det så bra, att det handlar om bekräftelsebehov och en lågsjälvkänsla. Kom ihåg vad Grynet sa "Ta inget skit"! Du är verkligen värd ngn som behandlar dig väl, det är vi alla. Lycka till!

Var har du träffat de här typerna? På krogen? Säkert slutar du som kvinnan som har/hade en man som är arg för att hon inte vill festa med honom = supa, bli virrig, pissa på barnens böcker och spy i kristallglasen. Wow! Ett sånt spännande liv.

Jag kanske inte har haft lika stor otur i val av kärlekspatner, men en sak kan jag känna igen mig i din berättelse. Jag har insett som 34 åring att jag varit i många fall väldigt naiv när jag valt att lita på vissa typer av killar. Känslomässigt skadade killar har varit problem för mig dom har lätt att dölja det för mig och spelat mer känslomässiga och sedan gör jag något som inte passar sig och då har de valt att spola mig. De har inte varit berädda på att "relationen blivit för seriös". nu har jag en plan för att träffa någon som är mer min typ på längre tid. jag har tänkt att eventuellt börja någon kurs(på kvällstid) som kan resultera i bekantskaper ur andra grupper av människor. Det har aldrig skett att jag inlett någon kontakt med motsatta könet utan att det varit chatsida eller genom bekanta, därför kanske detta med kvällskurs eller praktikplatsen(skall praktisera i höst)kan ju eventuellt kunna resultera i bättre odds för mig när det gäller kärlek. testa min nya plan om du känner för förändring, kolla runt på din arbetsplats eller om du är student kolla runt på skolan om det finns några godingar där eller börja någon kurs. hoppas att du kan vänta lite innan du inbillar dig att det är seriösa känslor från killen i fråga i fortsättningen. Jag kan klara av singellivet och jag tror faktiskt att du är yngre än mig så då kan du också göra det. Du har ju vänner och du kan få flera så svårt är inte singellivet som alla tidningar och medier förmedlar. njut av singellivet och du kan ju flirta som du vill nu tänk bara en sådan sak! Sommaren är bäst att vara singel på utan tvekan!!

Ja jag ska försöka byta taktik och verkligen försöka uppskatta personer som bryr sig om mig. Hoppas att din "plan" lyckas! Jag är 38 år, men kanske verkar jag yngre... har ju varit ganska naiv i mina val av partners, det medger jag. Har väl alltid försökt tro gott om människor och jag skulle inte vilja påstå att det har med dålig självkänsla att göra. Snarare att man kanske bryr sig lite för mycket om andra människor, tar lite för stor hänsyn och "glömmer" bort sig själv på vägen. Någon skrev att Grynet ju sa "Ta ingen skit" :)) Minns det jag med. Håller inte riktigt med i det ändå och kanske sticker det i ögonen på många? Lite skit kan jag ta, och jag antar att man är tvungen att ta skit för att kunna ha en relation... tyvärr...

Ja jag ska försöka byta taktik och verkligen försöka uppskatta personer som bryr sig om mig. Hoppas att din "plan" lyckas! Jag är 38 år, men kanske verkar jag yngre... har ju varit ganska naiv i mina val av partners, det medger jag. Har väl alltid försökt tro gott om människor och jag skulle inte vilja påstå att det har med dålig självkänsla att göra. Snarare att man kanske bryr sig lite för mycket om andra människor, tar lite för stor hänsyn och "glömmer" bort sig själv på vägen. Någon skrev att Grynet ju sa "Ta ingen skit" :)) Minns det jag med. Håller inte riktigt med i det ändå och kanske sticker det i ögonen på många? Lite skit kan jag ta, och jag antar att man är tvungen att ta skit för att kunna ha en relation... tyvärr...

Att ta shit är onödigt och fel. Man ska Ej ta shit i ett förhållande eller annars för den delen. I en relation ska man kompromissa, göra hälften var och dela på göromålen, helst ha likvärdiga åsikter och tycka någorlund lika. Inte blir relationen tråkig av detta, utan blir mer givande och djupare. Jag har haft en "fel" kille som jag ganska snart insåg inte gorde mig lycklig och Vad hade vi gemensamt? Drickat? Nej, du är värd mera och stå på dig.Det är bara DU som betyder något i ditt liv! kom ihåg det och nästa gång du ska "ta shit" ge tillbaks med samma mynt. Hälsningar "en som har det underbart med en lika stark man"

ghg

Om man frågar sig varför killar skaffar sig kvinnor att förnedra och nervärdera då blir svaret att de känner sig själva små och osäkra, rädda och med dåligsjälvkänsla. En sådan kille saknar, tycker jag, empati också. Man kan säga då att han är en psykopat. En person som gör saker utan att tänka på att man kan såra en annan mäniska kan inte må så bra o h t och då ska man springa för livet. För det mesta går man inte ut helskinnad från ett sånt förhållande. Oavsett hur mycket man gillar farliga killar måste man avstå eftersom man kan bli fast och det kan ta flera år att ta sig ur fällan. En kille kan vara atraktiv och jämställd också. Man måste lära sig att ha integritet och självrespekt. Kan man inte det då söker man hjälp eftersom man kan förlora sig själv och då förlorar man allt.

Hej! Jag känner igen mig jättemycket i dig. Jag faller också för killar som är lite "annorlunda" de är fritänkare, har visioner, fokuserar på olika saker, tänker utanför boxen. Jag gillar det och faller för det. MEN många gånger så innebär det att deras intressen och deras behov av frihet kommer först... Jag är 37 som du och jag börjar också tvivla på mig själv och på mitt omdöme. Jag tycker inte du skall förväxla det med psykopati det är en allvarlig sjukdom och jag lovar dig DET är läskigt på riktigt!!! Jag tror vi måste söka svaren inom oss själva. Varför följer vi, varför leder vi inte vägen ? Vad är det som är så lockande med att vinna en man. Är det själva personen eller är det kärleken i sig? Man ÄR utifrån sina erfarenheter och utifrån hur man har blivit behandlad av sina föräldrar och av sina första pojkvänner och närmsta vänner. Kan du hitta svaren där? Jag vill verkligen rekommendera boken: Varför väljer jag alltid fel partner av Eva Rusz. Hon berättar om olika typer av människor; varma och kalla och vad det beror på. Hon ger också råd hur man skall öva sig när känslorna svajar. Jag är precis som du jag blir bara ännu mera på när jag känner mig avvisad. Jag smsar och sen mår jag ännu sämre. Just nu har jag en kille som jag är intresserad av men jag FÅR inte höra av mig. Jag tycker det är asjobbigt men jag vill inte göra samma misstag om och om igen. Jag vet det är superjobbigt. Men vill du få ett annat resultat så måste du gå nya vägar och agera på ett annat sätt!! Kram på dig och lycka till!

Ibland är det så att man som en magnet dra till sig eller faller för fel sort. jag har alltid varit mamma i mina. å nu tänker jag sluta med det.lär dig tycka om dig själv o trivas i ditt eget sällskap.

Emma, du kan komma bort från det här mönstret genom att monters in elektroder på olika ställen på kroppen. Elektroderna ger dig smärtsamma stötar när du gör dumma saker. Jag hjälper gärna till med att hålla i fjärrkontrollen.

Fan vad störda ni kärringar är. Vaddå göra om och få att mjukna? Vad är vitsen med all denna önskan till kontroll? Förvridna, onormala, sjuka, jävla dårar.

Emma, du ska inte ha en karl. Skaffa dig en hund eller häst istället, så kan du domdera det stackars djuret tills du storknar.

Öh, vem är det som är störd? Och lider av en rejäl dos kvinnohat?

Du verkar upprepa ett mönster du inte gillar. Det kan mycket väl hänga ihop med självkänslan och ett invant beteende som du har med dig sedan tidigare, barndomen. Det fantastiska är att du kan göra något åt det! Det bästa sättet är att lära känna dig själv. Det finns många bra böcker tex kärlekens energi av Ingalill Ros. Coaching är också ett tips att hitta din egen förmåga att förändra. Första steget har du tagit, du är medveten, bestämmer du dig sedan för att vilja utvecklas så kan du hitta en mogen relation där du mår bra. Det är vi alla värda!

Hej, Jag har tre barn med en karl som är ett riktigt dåligt val. Alkoholiserad, sur och grinig, självisk och oansvarig. Alla killar jag hade längre förhållande med innan var trevliga, schyssta killar som förmodligen hade varit super som pappor och partners i en familj. Jag blir mer och mer övertygad om att jag faktiskt sökte en man som var som min pappa. Min pappa var fantastisk mot mig som barn och tonåring men han har aldrig varit särskilt trevlig mot min mamma. Hon har ändå bitit ihop och stått ut för barnens skull. Om jag tittar på de kvinnor i min omgivning som hade "dåliga" pappor, så är det dem vars mammor slog sig loss som har hittat bra karlar och de där mammorna kämpat på och troget stannat i äktenskapet som nu sitter med "dåliga" män. Jag tänker lämna min sambo för jag vill inte ta risken att min dotter ska välja män som behandlar henne som min sambo behandlar mig. Någon måste bryta den onda cirkeln!

Du skrev precis vad jag tänkte.

Jag har själv gjort likadant, men jag lät mig väljas av fel man gång på gång! Jag trodde inte att jag hade fel på min självkänsla men efter genomgången KBT så insåg jag hur skadad jag har blivit av mina felval. Jag vill poängtera att jag INTE har haft det dåligt hemma eller att jag har velat förändra männen. Utan reagerade och agerade på signaler jag kände igen samt denna typ av relation triggade igång ett omedvetet inlärt betendemönster.

Jag blev min egen värsta fiende!! För varje gång jag träffade män som bara var ute efter sitt och som höll avstånd när det passade så blev jag mer och mer osäker och kontrolltankar och blev kläniig.

Jag kom till en punkt när insikten om att något var helt fel och då drog jag i bromsen och var singel och jobbade med mej själv. En sån förändrign är på gott och ont, men fruktansvärt nyttigt.

Jag tog det lugnt med relationsbiten även efter kbt behandlingen för den här sortens agerande är nästan som ett missbruk.

Idag lever jag i ett normalt förhållande med en helt vanlig person som är mån om mig, intresserad och vill spndera tid med mej. Jag är fri från mitt osunda beteende.

Så snälla di, stanna upp, fundera över, VARFÖR väljer du dessa män? Följer det samma mönster och vad blir kort och långsiktig konskekvens av dina val?

Jag ursäktar verklgien inte män som behandlar kvinnor dåligt, men det är bara du som kan förändra och göra andra val!

PS! Jag tar ingen skit i mitt förhållande och det ska inte min partner göra från mitt håll heller.

Lycka till!